Välkommen :)

Nowadays I use this blog to keep track of my Paraguayan exchange year. Por Favor, don't use the pictures without my permission. Gracias

fredag 31 december 2010

Stockholm: Mellandagstripp

Picture unrelated...
Har varit på en underbar resa ner till huvudstaden såhär i mellandagarna.
Nog för att resan dit, på en mycket trång och varm buss, inte var en höjdare, men det var så otroligt härligt att bara få vara i fyra dagar, vakna när man vill, sitta två timmar och snylta av hotellets kaffe (som svar på den outtalade frågan var inte min mage sådär jättenöjd med mig...), sedan traska omkring på gatorna och kika i butiker och äta lunch på någon trevlig restaurang. Otroligt trevligt. Och eftermiddagarna och kvällarna var jättetrevliga, när jag och Judit Weegar, vännen jag var nere för att träffa, bara satt och fikade/åt middag och pratade i flera timmar. Helt galet egentligen, men så himla roligt.


Unrelated picture. Så mycket snö kommer det nog aldrig finnas i Stockholm...

Och så finns det generellt väldigt trevliga människor här och där. Till exempel en man som jobbade på Yves Rocher (Där jag förresten köpte något parfymliknande som jag inte är helt säker på om jag verkligen gillar, den är lite påträngande...). Han verkade så himla stolt över att jobba där. Jätteglad och trevlig på ett lite pompöst sätt. Sådana människor bara älskar man...

Vill gärna skriva något mer, men känner väldigt tydligt att jag inte skriver något vidare bra just nu. Det är lite stelt och framtvingat. I'll just leave it here...

onsdag 8 december 2010

Pieces falling into place...

...Det är lite så det känns.

Saker som jag tidigare inte reflekterat över, men som, när man får det påpekat för sig blir väldigt tydligt.

Det finns de som säger att man inte ska "tänka så himla mycket" och "inte överanalysera" eller som min mor så 'klokt' påpekade: "Man ska inte hålla på och tycka synd om sig om sig själv eller försöka få medlidande genom att prata om sina problem"

Men när det inte fungerar då? När man håller saker och ting inom sig för länge i ett stort förvirrat nystan och väljer korkade sätt att få ur sig den negativa energin som samlas.

Att prata om sina problem är inte nödvändigtvis en akt för att fiska efter empati. Att prata med utomstående kan hjälpa, de ser ju allt ur en annan synvinkel och kan påpeka uppenbara saker man själv missar.

Har, med hjälp och stöd av en otroligt intrapersonligt intelligent människa insett att mitt liv är en enda stor röra av förvirring och blandade personligheter.
Men med den vetskapen kan man iallafall jobba vidare.
En dag kanske man kommer i balans. Det återstår att se...

lördag 4 december 2010

Kvantfysik och higgsboson för oss idioter...

Det är sådant här man får göra på spetskompetensutbildning i Biomedicin. Väldigt intressant. har försökt förenkla lite fakta som jag knappt ens själv fattar till en redovisning....

Vad är Higgsbosonen och varför måste den finnas?

För att förstå varför Higgsbosonen måste finnas måste man gå ner till de minsta byggstenarna och de fundamentala krafterna.
Som bekant är all materia runt oss uppbyggd av atomer. Atomer är i sin tur uppbyggda av elementarpartiklar. Det finns totalt sett 8 elementarpartiklar, men de tre som vi mest kommer i kontakt med är de som bygger upp atomen: Uppkvarkar, Nerkvarkar och elektroner. Upp- och nerkvarkarna bygger upp protoner och neutroner
Elementarpartiklarna bygger upp världen med de krafter som kallas den fundamentala växelverkan. Dessa krafter är gravitation, som påverkar all materia och gör att den dras mot jordens inre, elektromagnetism som ger upphov till magnetfält (elektricitet) och ljus och påverkar alla elektriskt laddade partiklar, stark växelverkan som påverkar kvarkarna och håller samman atomkärnorna och svag växelverkan som påverkar alla partiklar och gör betasönderfall möjligt.
Alla dessa krafter genererar ’fält’ där de påverkar materia, till exempel magnetfältet runt jorden. Varje fält har en korresponderande partikel, eller boson. Till exempel är elektromagnetismens kraftbärande boson fotonen. Man kan säga att den fundamentala kraften måste ha en boson för att kunna påverka elementarpartiklar.
Man har förstått att elektromagnetismen och den svaga växelverkan är samma typ av kraft, sk elektrosvag kraft, och man brukar därför prata om de tre fundamentala krafterna.
Den elektrosvaga kraften beter sig olika beroende på energinivå. Vid hög energinivå är elektromagnetismen och den svaga kärnkraften två aspekter av samma kraft, men när den är låg delas den upp i två olika krafter denom det fenomen som kallas spontant symmetribrott. Det är här man lagt in Higgsfältet som en specialsågad pusselbit. Det finns nämligen ingen fundamental kraft som förklarar varför elementarpartiklarna får massa.
Man tror att elementarpartiklarna i det spontana symmetribrottet interagerar med Higgsfältet och därigenom får massa. Som bekant måste ett fält ha en korresponderande (kraftbärande) partikel, som här har fått namnet Higgsboson.
Higgsfältet skiljer sig från andra fundamentala kraftfälten, då det inte är begränsat till en yta genererad av en källa (tänk t ex ett magnetfält genererat av elektrisk spänning), utan finns i hela universum och samverkar med allt i rumtiden. När en elementarpartikel befinner sig i Higgsfältet kommer Higgsbosoner ”klänga sig fast” vid den och genom detta ge elementarpartikeln massa.
Hur stor massa en elementarpartikel får beror alltså på hur hög interaktion med Higgsfältet den har. Hur stor denna interaktion är beror på partikelns vilomassa, dvs massan en partikel har när den är stillastående i relation till sig själv (Enligt relativitetsteorin som förutsätter att energi omvandlas till massa och vice versa).
Uppkvarken har den högsta vilomassan av elementarpartiklarna och får därför högst interaktion med higgsbosonen och högst massa. Elektronen har låg vilomassa och således en låg interaktion med higgsfältet och låg massa.

onsdag 1 december 2010

Allt är relativt...


Igår var det riktigt kallt. Eller ja, ca -15°C. Kallt för oss i mellersta sverige, även om mer nordligt lokaliserad befolkning anser att vi är riktiga mesar...
Promenaden till skolan var riktigt kylig, tills jag passerade skolan som ligger på ca halva vägen till gymnasiet. Det som fångade min uppmärksamhet var någon typ av arbete som pågick vid utkanten av skolan. Utomhus. Jag tror att det kan ha med el att göra, men jag är inte säker.
Helt plötsligt kändes det inte riktigt lika illa. Alltså, jag hade kanske 20 minuters promenad kvar till skolan. Vad är egentligen 1200 sekunder i jämförelse med att jobba ute hela dagen? Och byggarbetarna som jobbar med något här i närheten oavsett väder.
Man har det bra ändå.
Vet inte riktigt om man vill se detta som att man gottar sig åt andras olycka eller att man sätter sina egna små problem i perspektiv...

På det stora hela var det en ganska intressant tisdag igår... Ja, måndagskväll också. Jordbävning är trots allt inte alltför vanligt i denna lilla stad. Ett par mycket förvirrade sekunder förflöt medan man trodde att huset skulle kollapsa med en stor suck. Sedan ett visst chockläge ett par minuter efteråt då adrenalinet forsade runt i blodomloppet och hjärtats slag ökade i styrka. Och helt plötsligt är det lättare att förstå den fruktansvärda skräcken som måste drabba dem som utsätts för attack av något slag eller, varför inte, jordbävning...

Men tisdagen. Någon hade planerat det hela så finurligt att kemin utsattes för allt.
Under morgonen gick strömmen. Väldigt hastigt, lustigt och plötsligt. Dock, det var rätt mysigt att sitta i kemisalen med levande ljust...
Under nästa kemilektion gick istället brandlarmet. Självklart när det var, vad sa vi nu, 15 minusgrader ute... Vi var många som försökte övertala vår mentor och kemilärare att det bara var övning och att vi kunde sitta kvar inne. Fungerade dock inte, but worth a shot.
Förvirringen byggdes dock på när det steg rök från källaren, en effekt som förstärktes av att en bil faktiskt stod i lågor ett hundratal meter bort.
Visade sig att det VAR en brandövning och att röken var fejkad, men att bilen brann på riktigt...
Vilket händelserikt liv man har....

måndag 29 november 2010

Let go


Har stora delar av denna helg suttit med denna bild, som jag valde att kalla "Let go", på grund av någon känsla jag hade och dessutom får av den...
Det här med människor har aldrig riktigt varit min grej, men efter ett antal försök är jag faktiskt nöjd.
Använde en bild av otroligt vackra Olivia Wilde (Dr. Remy "Thirteen" Hadley i House) som referens för människan och det blev helt okej.
Upptäckte också just att det är måndag och jag ska vakna om sisådär 5 timmar och gå ut i iskylan med mina nutworks (ja, mitt nya favoritord...)till hundar. Planerar att tigga till mig skjuts till skolan, börjar med matteprov 08.00.
När jag ändå skriver... måste rekommendera en bok jag lyssnar på (och lyssnade på medan jag målade bilden ovan). Boken i fråga är Stephanie Meyers "The Host". Riktigt bra!!

söndag 21 november 2010

20 English words you might not have heard before

Så, vi är så lyckligt lottade... Vi har en engelskalärare som är något av ett nutcase. Visst är han bra på sitt sätt, men det finns lite saker som är... ja...

My point being: Vi har varje vecka uppdrag att lära oss 20, för oss, nya engelska ord.
Har tidigare försökt läsa mysko artiklar, men insett att jag faktiskt förstår fler ord än vad jag trodde. Hittade sedan en liten guldgruva med titeln "Cambridge Advanced Learner's Dictionary". Så, hädanefter kommer jag varje vecka lämna in 20 ord som samtliga börjar på samma bokstav. Denna vecka blev det bokstaven B:

Bachelor- A man who has never married
“He remained bachelor until he turned 40”
Badinage- Conversation and remarks that are joking and not serious
“His criticism was just badinage”
Baffle- To cause someone to be completely unable to understand or explain something
“She was completely baffled by his strange behavior”
Bairn- Scottish English or northern English- Child
“He was acting like a bairn”
Balalaika- A musical instrument mostly played in Russia
“He was very good at balalaika”
Baleful- Full of evil intentions, threatening
“He gave me a baleful look”
Ballot- A system or occasion of secret voting
“They decided to hold a ballot”
Baloney- A lot of nonsense
“That’s just a whole lot of baloney if you ask me”
Bamboozle- To trick or deceive someone, often by confusing them
“He was bamboozled into revealing his credit card number”
Bandicoot- A kind of small animal which lives in a bag on its mother after birth, which lives in Australia
“The bandicoot stood still and watched its reflection in the water”
Banyan- An Indian fruit tree with branches that grows down into the ground forming additional trunks
“Our climate is probably too cold to grow a banyan outdoors”
Barium Meal- A kind of neutron-absorbing chemical contrast fluid, swallowed by a patient before an X-ray of the stomach so that the picture will be clearer.
“The doctors gave him Barium meal just before the X-ray”
Barnacle- A small sea creature with a shell that sticks very tightly and in large numbers to rocks and boats
“Our boat was covered with barnacle”
Basalt- A type of black rock that comes from a volcano
“In Tenerife, the beaches are covered with basalt rather than sand”
Beefeater- A guard at the Tower of London who wears a 16th century uniform.
“We saw a couple of beefeaters on our London trip”
Beech- A kind of tree with smooth grey trunk and small nuts or the wood of the tree
“This table is made out of beech”
Beguile-To charm, attract or interest, sometimes in order to deceive someone
“He beguiled the woman to get her to sign the form”
Behemoth Something that is extremely large and often powerful
“A gossip can be behemoth”
Bellicose- Wishing to fight or start a war
“The general made some bellicose statements about his country’s military strength”
Benefactor/factress- Someone giving money to help an organization or people
“Her call of life was to be a benefactress”

Favoritorden måste nog vara Baleful och Bamboozle :)

torsdag 18 november 2010

Force of mind



The Walls are closing in
I have nowhere to go
For a brief moment
I was in control
But it's out of my hands
I'm about to let go

fredag 12 november 2010

Error: System Overload



Har under denna vecka varit med om ett spännande och lite läskigt fenomen. Man skulle kunna kalla det för mentalt baklås eller mental system overload.
Det jag pratar om är de tillfällen då man måste ha tänkt så mycket att någon synaps har kortslutits i hjärnan och man ett par timmar efteråt bara är helt borta. De där timmarna var för mig tidigare i veckan ca 36.
Var praktiskt taget hela tisdagen ett hjärndött kolli som sveptes med strömmen helt i mina egna tankar och förmodligen ett himla trist sällskap för alla runt omkring mig.

Men oj vad jag fick tänka. På fel saker i skolsammanhang, men ändå sådana saker som jag vanligtvis bara trycker undan och 'skjuter framför mig', so to speak.

Och, ord! Vi har en lätt överentusiastisk engelskalärare som tycker att vi ska hitta 20 nya engelska ord varje vecka...

Ett ord som jag verkligen gillar är Encompass, vilket kan jämföras med embed, surround eller 'omge'. Otroligt vackert. Gilla.

Vill också dissa min så kallade spetskompetens som får mig att ta stövlar med klack när det snöar ute. Himla intelligent... men jag lever fortfarande, så ingen skada skedd..

Och så måste jag få hissa fenomenet när man tänker på en person och sedan möter vederbörande ett par minuter senare. Det är HÄFTIGT :)

söndag 7 november 2010

Förtroende


Någons förtroende har man inte automatiskt. Det är något man förtjänar.

Varför tror vissa människor att man ska vräka ur sig sina problem och bekymmer inför någon bara för att denna råkar vara psykolog?
Eller förresten, det kan i princip vara vem som helst, som får någon typ av titel som säger att "mig kan du prata med". Typ skolsköterskan, skolkuratorn eller ens mentor (nu har jag inget problem med min mentor, but that's not the point).

Nu vet inte jag alls om alla funkar som jag, men jag har inte förmågan att 'go deep' med helt eller halvt okända personer. Det går inte.
Så sent som förra året hade min mentor i högstadiet 'vänligheten' att skicka mig till skolkuratorn.
Vad göra? Jag känner inte den här människan. Har aldrig, någonsin träffat eller pratat med honom och jag har också en viss osäkerhet för människor av andra könet. Att han råkar ha tystnadsplikt är inte heller en 'ursäkt'.
Säg så här: Om jag pratar med någon annan som jag verkligen litar på (ja okej då, nu finns det väl bara en eller två människor jag har ett sådant förtroende för, men...) så utgår jag från att denna kan reagera om det gäller mitt liv eller hälsa, men annars lär inte denna sprida det jag säger till allt som rör sig och har hjärna..

Och sedan det minnesvärda år då jag gick på psykmottagningen på sjukhuset. Ja, dittvingad. Och så förväntas man sitta där och vräka ur sig (ja, någon smart individ hade kommit på att min mamma skulle vara med också. Smaart.) allt man tänker och tycker.
Resultat här är att man sitter och hittar på nya, orelaterade problem eller bara blåljuger. Minns att jag brukade kolla på en förskräcklig tavla, en konstig, förvriden vas och en barnbok. En timme varje måndag. Vad vi pratade om? Minns inte...

Med detta vill jag inte sänka alla psykologer. Det finns säkert en anledning till att de har jobb. Men det är inte min grej.

Måste få Hissa och Dissa också
Dagens Hiss: Fan att jag måste tänka för att komma på det.. hm. Tidiga morgonjoggingturer i soluppgång med bra ljudbok och hund.
Dagens Diss: Alla människor som tror sig ha rätten att veta vad andra bekymras av. Föräldrar, t ex.

Ett vackert ord jag snappat upp: Savour, Savouring- avnjuta, eller som det användes i sammanhanget mer som hålla fast vid, uppskatta.

Klockan är nu 22.33 och jag ska upp om 6.5 timme. God natt.

onsdag 3 november 2010

Falling




Falling
Like the rain
Falling to the ground
Nothing to catch me
Feeling free, but still
Tied up
in one way or another
Gotta get out of here
but I'm too deep into this
No way out
Just let it...
...fade away
Like the rain that is falling

lördag 30 oktober 2010

Surrounded by fog

Det är något speciellt med dimma.
Tjock, tät, varm, fuktig dimma. Dimma som sveper sig runt allting. Lindar sig runt träden som bomull. Dämpar alla ljud.
Och där är vi.
En flicka och en schäfertik. Springandes på vägen. Den är mörk. Oupplyst. Dimman tystar alla ljud, men det spelar ingen roll. Hon hade ändå inte hört dem. Genom headsetet strömmar musik med en medeltakt på 140 bpm. En väldigt ojoggvänlig takt, som tidvis bryter fötternas taktfasta tramp mot den stela asfalten. Några konstiga skutt. Det är fragment av en aerobickoreografi som kommer till ytan efter dryga två år.
En räv kilar över vägen längre fram, en flytande skugga över marken.
Hundens öron spetsas. Ekipaget ökar farten. Springer i hög fart mot ett sedan länge svunnet mål.
Farten sänks. Flämtande andetag från båda parter.
Långt därframme syns ljus. Ett upplyst fönster i ett hus långt utanför staden. En bit till längs med Sundet. Ljus där, på andra sidan den mörka, våta massan som skiljer ön från resten av världen.
Genom det nybyggda bostadsområdet. Upp för den långa backen. Musikens rytm avbryts av ett SMS. De hyperutvidgade pupillerna smärtar när mobildisplayen lyser upp.
En bit till? Backen är lång.
Strålkastare syns på håll. Bilen passerar en bit längre fram. Omedveten om mörkrets allierade. De som står utanför ljuset.

fredag 29 oktober 2010

45 sätt att använda blyertspenna

Kreativitetsövning. Hur mycket kan man egentligen göra med blyertspennor? Om man utgår från att man har ett obegränsat antal klassiska träblyertspennor.
Let's hit it:

Man kan...

...skriva och rita med den, obviously
...snurra ståltråd runt den och göra en fjäder
...pierca sig på valfritt ställe
...försvara sig med den, om man blir attackerad. Sticka den i någons öga eller halspulsartär förslagsvis, but anything goes
...begå självmord. Halspulsådern eller handlederna funkar nog bäst. Kan dock göra ont
...precisionspeta någon i ryggen med
...peta sig i örat eller ögat
...mosa en fluga
...använda istället för IKEA-pluggar (de som läst tidigare inlägg eller monterat möbelsatser vet att det brukar saknas ett par när man ska montera möbler...)
...har man riktigt många kan man separera blyerts-lera-blandningen och träet, mala träet till spån, komprimera till pellets och värma upp huset
...separera grafiten från leran och göra elledningar
...grafiten kan också användas till att göra en elektrolys. Till exempel separera Silverjoner från nitratjoner i Silvernitrat.
...leran som är kvar kan man ge en jobbig människa i julklapp. Gärna utblandat i vatten, men torr lera funkar också
...skala en apelsin med, eller en banan. Eller melon.
...har man tillgång till en pilbåge kan man jaga fågel eller hare med den. Man måste dock kunna sikta
...räkna ut hur högt ett träd är (jo, det funkar!!)
...röra om i te, kaffe eller annan dryck
...röra om i kastruller funkar också
...ställa på högkant och blåsa ner. Jättebra sysselsättning på tråkiga lektioner eller möten. Tills man blir påkommen.
...lägga i en dörrspringa så att dörren inte går att stänga
...bygga en liten flotte, för skojs skull
...peta ut smuts ur små springor
...använda som ätpinnar
...tugga på. Inte direkt gott, men ett bra tidsfördriv
...använda som stickor. Har man garn kan man sticka en mössa. Annars kan man ju träna upp tekniken
...använda som häftstift för att sätta upp något på en anslagstavla eller på en vägg. Förslagsvis en gipsvägg. En hammare behövs också. Slå bestämt men försiktigt. Korta pennor är stabilare och funkar bättre. Den måste också vara rätt vässad. En lång spets knäcks lätt, den bör vara kort men vass
...lägga tre mellan fingrarna, knyta handen och använda som knogjärn eller förlängda klor. Även här rekommenderas kortare pennor, som inte knäcks så lätt.
...mala grafitlerablandingen och använda som ögonskugga. 2B och uppåt passar nog bäst
...peta in en under vardera ögonlock för att hålla ögonen öppna när man är trött. Även här rekommenderas väldigt korta pennor
...peta ut batteriet eller SIM-kortet ur mobilen och batteriet ur annan teknisk utrustning
...använda den som förlängd arm och peta på saker med
...trycka fast en blomma längst upp. Visst ser det lite konstigt ut, men bland många blommor kan det fungera
...testa stapla många på varandra, på högkant. Fruktansvärt svårt
...lägga en i en bok för att veta var man slutade läsa
...punktera en badboll, luftmadrass eller liknande
...använda många som klossar och spela "Klumpeduns"
...eller bara bygga ett högt torn. Även detta kräver en hel del pennor
...försöka låsa upp ett lås. Ingen garanti att det fungerar, men på enklare lås kan det lyckas
...kasta ner från en bro och se om den träffar någon, eventuellt hur lång tid det tar innan den når mark- eller vattenytan
...använda en (helst lång) penna som grillspätt
...med lite god vilja kan man kamma håret med ett par stycken
...lägga den under tunga föremål, tex stora blomkrukor, för ventilationens skull
...gräva ett hål. Tar tid, men funkar
...stötta upp något som håller på att trilla. Kräver mjukt underlag
...trycka ner den i sanden så att bara spetsen syns på en väl befolkad strand. 1 poäng för varje person som trampar på den. 10 om någon sätter sig på den

söndag 24 oktober 2010

Welcome to the inside of my mind...





Ja, lite bilder som uppehållit mig från verkligheten ett bra tag.
Det mesta som kan erbjuda verklighetsflykt känns just nu väldigt bra. Eller som jag förklarade det för en lärare som tyckte att jag var väldigt entusiastisk vad gällde kemin:
När allt omkring mig är ett förvirrat kaos är kemin alltid logisk. På sitt sätt.

Tycker inte ännu att jag hittat en riktig målarstil som jag verkligen gillar och speglar mig, men dessa små, lågupplösta bilder är kanske litegrann som livet just nu.
Känner egentligen att jag bara skulle vilja sätta mig någonstans där verkligheten inte kommer ifatt mig, men sånt trams har jag inte tid med i nuläget.

Har förhoppningar om att kunna låna min brors kamera, och jag får också låna den (Nikon D80 eller D90), fast han glömmer jämt och ständigt ta hit den. Antar att man inte kan få allt direkt. lite smådum känner man sig när man påminner jämt och ständigt, men jag är himla ivrig att få använda en kamera av riktig kaliber. Förvisso ÄR min Canon Digital IXUS 95IS kompaktkamera riktigt trevlig, men det går inte att ta bilder på något som förflyttar sig eller under sämre ljusförhållanden.

Detta kan verka uppenbart, men jag tillhör också den grupp människor som kan traska runt och fota flera timmar i sträck. Även med en kompaktkamera...

När jag ändå är inne på detta med kameror. Håller för tillfället på att spara till en egen systemkamera. Den jag sett ut åt mig är en Canon EOS 7D. Ett litet problem dock: 16000 kr. Kan ta sin lilla tid när man inte kommer åt sitt studiebidrag eller någonting, men ska väl försöka sälja lite fler bilder så kanske jag har den inom ett år eller två...

lördag 23 oktober 2010

Talking of flowers...

So... blev just klar med bilden jag rapade ut en hjälpförfrågan om tidigare. Fick förslag på brudbröd, vilket skulle ha varit jättebra om det inte var för alla de små blommorna... (lat är man ju..)
Kaninerna fick sällskap av blålila aklejor

Bildreferenser:Trädgårdens blommor i färg, Rune Löwenmo,illustrationer av Verner Hancke, Almqvist &Wiksell 1969,
Däggdjur, Andres Bjärvall, Ill: Staffan Ullström,W&W,1995


Önskar att man hade mer intressanta saker att skriva om, men hjärnan går på tomgång nu. Får bli senare. Back to the brushes.

onsdag 20 oktober 2010

Tror jag tänker för mycket



Lite olika bilder jag hittade på denna dator...


Ja, angående användandet av en helt annan dator, på vilken jag hittade ett par bilder...
Vår familj har en SJUKLIGT teknisk medlem, min käre bror Tomas (Hans blogg hittar du här).

Dock verkar det som att VARENDA tekniska gen som överhuvudtaget går att finna i vår familj finns i hans DNA.
I söndags lyckades min mor nämligen kortsluta den lilla söta datorn jag brukar använda till skolarbete och att rita på. DVS totalt mörda det lilla oskyldiga systemet av IC-kretsar, kablar och halvledare. It's completely dead.
Har förhoppningar om att den åtminstone inte innehöll osparade bilder, utan alla bör finnas på mitt lilla 250 GB minne. Vart tusan det är... är ett annat problem...

Och ett annat tekniskt missöde... Min mobil (fyller snart två år..) dog med ett vrål (jo, verkligen, det är sant.) igår morse 4.45. God morgon? Har ALDRIG vaknat på ett så effektivt sätt... Sedemera gick det att blåsa liv i den igen och idag är den pigg och glad. Dock inte jag som lyckades sova mig igenom, hrm, ursäkta... FEM (!!) alarm imorse!? Hur fasen lyckas man med det? Antar att jag var ganska trött...

Men för att komma till saken, för det var inte mina (obefintliga) tekniska färdigheter jag ville komma till...

Jag har en hyfsat lång väg till och från skolan, så jag hinner tänka en hel del, vilket yttrar sig i mystiska inlägg i denna blogg (which s fine, since it's MINE!)

Igår funderade jag litegrann på det här med skolämnen och lärare.
Har noterat alltmer att favoritämnet ofta är det ämnet där man har bäst lärare (eller ja, lärare som man är mest kompatibel med, kanske man ska säga). Det är verkligen så.
Jag gillar alla ämnen mer eller mindre, men har man också bra lärare fullkomligt älskar man ämnet.

Till exempel i 8:an hade vi en bildlärare(och hennes blogg hittar du här) som var så vida överlägsen alla andra lärare jag någonsin haft att man bara satt där och tänkte "wow, vänta lite här nu..."

Jag har alltid gillat bild iochförsig, men att teckna och måla har aldrig varit en riktig hobby. Är väl helt okej på det, men jag fattade bara inte poängen i det förrän i just 8:an. Jag tror att jag kan ha någon typ av rekord i antal bildlektioner under ett läsår... Det var också efter detta som jag faktiskt började måla på riktigt...

I 9:an fick vi dessvärre tillbaka den värdelösa bildläraren som vi också hade i 7:an.
Då blev bild en återkommande pina som man plågade sig igenom varje torsdag. Talk about difference..

Och nu är det lite samma sak med kemi. Har alltid gillat den precisa logiken i kemi, och har aldrig haft något emot att gå på lektionerna, men nu när vi har en helt otroligt bra kemilärare är kemi det absoluta favvoämnet. Alltså, man går 45 minuter tidigare till skolan för att få har lite extrakemi. I like it.

Så man kan ju kanske fråga sig... Hur viktigt är det egentligen med bra lärare? Väldigt, väldigt viktigt tror jag. Detta kanske bara gäller mig, och jag kan inte underbygga det vetenskapligt eller på något annat sätt, men alltså, det är nog så. Man gör helt enkelt inte sitt bästa och man är inte intresserad ifall man har en halventusiastisk, nästan skeptiskt lärare. Det smittar.

Ännu ett helt ologiskt inlägg i denna stackars utsatta blogg...




torsdag 14 oktober 2010

Air Force

Ett mjukt sorl av röster fyller gymnasiematsalen. Vart man än tittar sitter elever och äter och diskuterar. Då och då höjs ljudnivån likt vågor, sedan sänks den för att åter höjas. En äldre man kommer in genom den bortre dörren och ber om tystnad.
Det tar några minuter innan tystnaden lägger sig, elever tittar fundersamt, undrar vad det nu är frågan om. Fortfarande är det ett lågmält mummel runt om i salen innan mannen börjar tala:
Jo, lite information till er som har lektioner i B- och C-huset. Ni måste ta ingången vid C-huset, då taket på B-huset har lyft...


Exakt så. Det är inte sådant man får höra varje dag. Man skulle kunna säga att det blåser. Eller att det blåser överjävligt mycket. Vi blev attackerade av en flygande flyttlåda på morgonpromenaden, och att cykla till skolan i motvind... ja alltså, det var lite kyligt, so to speak.

Men det finns något fint i blåsten ändå, något lugnande och harmoniskt. Löven som ligger i drivor utmed väggar, buskar, cyklar och bilar. Som man kan kasta upp och se skingras med den starka vinden. Wind of change. Maybe?

Tack och förlåt.

(Om någon är nyfiken så lyfte inte taket rakt av, utan ca en decimeter innan det dunsade ner igen. Om igen. Vi får se om det finns kvar imorgon..)

onsdag 13 oktober 2010

Vad jobbig man är...


Funderingar som jag haft de senaste två åren eller så.
Den gruppen av människor, som bara anser sig vara en börda för andra människor, som alltid tror att de är i vägen, alltid stör... ja, helt enkelt fruktansvärt altruistiska människor. Varför??

Hör själv till denna grupp människor. En av dem som alltid ÄR i vägen, alltid stör. Och det är lite jobbigt. Det begränsar litegrann, i vissa avseenden hur man far fram genom detta enda liv man har.

Ett par exempel på saker som sådana här människor brukar göra:
* Ber ofta om ursäkt.
* Börjar alltid ursäktanden med 'förlåt att jag stör/störde', snarare än 'om jag stör/störde', dvs utgår redan innan från att man kommer att bli en börda och bara jobbig.
* Stannar långt innan man kommer till ett övergångsställe om det kommer en bil, för att inte under några omständigheter tvinga någon att stanna för en.
* Ofta väldigt blygsam, viftar bort alla försök till komplimanger av något slag, eventuellt vänder det till en komplimang mot antingen den som gav en komplimang först eller säger något i stil med "tack, men det är många som är bättre".
*Kan praktiskt taget slå knut på sig själv för att vara andra till lags

Och det halvjobbiga är att jag noterat att jag gör varenda grej av ovanstående.
Varför inser man inte bara sitt värde? För man måste ju ha ett värde trots att jag inte tycker att jag har det...
Varför slösar jag bort mitt liv genom att tro att jag besvärar andra istället för att bara utgå från att någon kommer säga till ifall jag faktiskt är jobbig och försöka leva ett kul liv?
Bra fråga.

Tack och förlåt.


tisdag 12 oktober 2010

Vilken blomma...

...passar egentligen ihop med kaniner? Viltgrå kaninungar?

Dagens I-landsproblem, förmodligen, men ur en relativ synvinkel är det likförbaskat ett problem...

Förkastade blomidéer:
Rosor- för skarpa och vassa
Lavendel- känns inte rätt
Tulpaner- jag gillar inte tulpaner
Tussilago/maskros- för gul...

E
t
c
.
.
.


Alltså, verkligen. I-LANDSPROBLEM?!? Vem bryr sig egentligen? Usch nej, patetisk individ man är...

God kväll, alla normala (eller hyfsat normala) individer...

måndag 11 oktober 2010

AFM- Allmänt Förvirrad Människa

Nedan följer ett antal helt och hållet orelevanta bilder...:)





Har tänkt lite på en grej, eller egentligen många små onödiga saker här och där, men ibland är det också så att jag formulerar blogginlägg i hjärnan. Nej, jag är inte mentalt handikappad på något sätt... Men.

Människor som ändrar beteende från dag till dag, timme till timme. Det leder till en rejäl dos förvirring och vissa tankar om denna människa kanske har multipla personligheter.

Ett exempel ur verkliga livet är min kemilärare. Otroligt trevlig, vanligen öppen människa, men ibland ändras detta helt och hållet och han blir tillknäppt och tyst.

Vanligtvis i början av lektionerna. Sedan släpper det allteftersom. Kanske för att han börjar bli glad att det är över. Och jag börjar nästan ana ett mönster. Sådana är vi människor, vi vill alltid ha mönster i allt omkring oss. Oftast är det skönt när mönster faller på plats så att man själv kan ändra sitt beteende efter det.

Men så finns det obehagliga mönster. Till exempel människor som alltid är annorlunda vissa tider, dagar etc, och man funderar på vad tusan man nu har gjort... (Så funkar min hjärna iallafall, tar alltid på mig skulden för hela världens olycka...)

Och när jag ändå är igång (och borde sova egentligen...) så måste jag också ta upp en sak som jag försökt Facebook-blogga om (man ska inte terrorisera sina FB-vänner med blogginlägg på 420 tecken i sin status. Förlåt mänskligheten...) är de som är annorlunda på internet än på riktigt. Den vanligaste är ju de som är exeptionellt trevliga på nätet och väldigt, ursäkta uttrycket, "svenska" i riktiga livet. Men dessa är man ju ändå ganska van vid.
Klart mer förvirrande är människor som är trevligare på riktigt än på internet...

Fast självklart är det så att det är lättare att uppfatta signaler såsom mikrouttryck, tonläge, ansiktsuttryck etc när man pratar med någon på riktigt.

Och nu har jag nog svamlat klart om mina diffusa tankar.

Tack och förlåt.

Lika löser lika?

Detta om energier. Fysisk energi och mental energi. Kan man kalla det så?
Jo, det kan man nog. Är man understimulerad mentalt så behöver man få utlopp för energi på annat håll.
Det är väl anledningen till mentalt understimulerade hundar är ett helvete att ha att göra med.

Men sedan finns det ju negativ energi och positiv energi. Och negativt och positivt energiutlopp.
Positivt energiutlopp kan vara att dansa, går på friskis&svettisjympa eller kanske skratta.
Negativa... ja. Skrika, slå i dörrar, etc.

Men, enligt kemiteorin 'lika löser lika' kan man ju undra ifall man kan få utlopp för negativ energi genom en positiv kanal.

Anledningen till detta 100% förvirrade inlägget är just att jag efter en riktigt nervpåfrestande helg är fylld av uppdämd, stressad, negativ energi, och funderar på huruvida ett jympapass kommer att hjälpa mig. Förhoppningsvis, men kanske inte enligt just "lika löser lika".

Lämnar eventuella (något förvirrade) läsare med en bild som jag blev klar med igårkväll. Inget speciellt, bara lite sammansatta avmålade bilder. Gillar färgharmonin dock.


söndag 10 oktober 2010

Ny höst, ny skola, ny layout... nytt liv?


Ja just ja, fasen. Jag har ju en blogg som ligger och skräpar...

Än en gång har jag dragits in i den enorma flodvåg av bloggande människor som tycks finnas i min närhet. Why fight it? Låter mig svepas med och starar upp "Den andra Tiden" litegrann, eller försöker iallafall. Snart är det ju faktiskt vintertid, och det känns redan.

Mörkt, dystert.

Nåväl, som sagt, ny layout, en ganska enkel sådan, med en bild jag har målat längst upp. Som förut. Fan vilken vanemänniska jag är. Jag har också gett mig fan på att lära mig HTML-koder. Vi får se hur det går, men om bloggen inte syns så är det därför...

Vill gärna tro att jag kommer lyckas blåsa liv i mitt bloggande, men förhoppningarna är inte stora. Har en tendens att skriva skäckinjagande långa inlägg som ändå ingen läser.

Lämnar eventuella, förmodligen obefintliga, läsare med ett par små bilder, målade och fotade...







Lille Hippie :)