Bjuder på en del av en bild jag håller på med just nu. Ganska irrelevant, men lite färg måste man ju ha...En mycket tankvärd och omtalad film vi sett på svenskan och som jag också såg under jullovet är
Inception.
En film som får en att tänka oerhört mycket.
För den som inte sett Inception: Filmen bygger mycket på en (ännu?) icke existerande teknik kallad Dreamsharing, där flera människor går in i en persons dröm, en dröm i vilken en annan är arkitekten. Tanken är att man på detta sätt ska kunna nå någons undermedvetna och få reda på hemligheter eller något personen inte kommer ihåg, kanske en sifferkombination eller lösningen på ett problem. Detta helt utan fysiskt våld i ett tillstånd då man är som sårbarast: I sömnen.
I filmen får huvudpersonen, Cobb, ett till synes omöjligt uppdrag: Inception.
Han ska plantera en idé i en ung affärsmans huvud, att lösa upp sin döda fars empirium.
Denna idé ska planteras djupt i affärsmannens undermedvetna, och växa till en handling av hans egna vilja.Men är detta överhuvudtaget möjligt? Skulle det vara möjligt att påverka någon att göra något genom att suggerera vad han eller hon ska drömma?
Välkommen till det mest abstrakta och absolut konstigaste inlägget i denna blogg hittills. Det är inte säkert att ett ord av det som följer är det allra minsta sant eller möjligt, it's just thoughts.
Vad är en dröm? Vilka olika element bygger upp den och hur påverkar de oss?Så som jag förstår det har man ännu inte lyckats knäcka gåtan om varför vi drömmer. Enligt filmen Inception är drömmen något av en sammanvävning mellan det medvetna och undermedvetna, vilket gör att vi medan vi drömmer kan få kontakt med de delar av hjärnan vi annars ofta väljer att tränga undan för att istället fokusera på det så kallade 'överjaget'.
Men vårt undermedvetna är alltid aktivt. Det uppfattar signaler överallt, kommunicerar med andras undermedvetna, då och då får vi ta del av denna fantastiskt perceptiva del av vår intelligens.
Ett exempel?
Har du någonsin haft känslan av att någon ogillar dig? Personen kan bete sig otroligt vänligt, men du kan bara inte slappna av i människans närhet. Du riktigt känner illviljan sippra från människan som sitter och är så himla trevlig mot dig?
Du studerar personen närmare. Surely there must be something you've missed?
Inget antyder någon typ av fientlighet, men du kan inte släppa det.
Människan ogillar dig. Du bara vet. Men vad händer egentligen här? Visst kan man bara vara paranoid, men mer troligt vet inte ens den andra människan att hon eller han påverkar dig på det här sättet. Kanske har människan hört något om dig tidigare, som satt sig i det undermedvetna, eller kanske är ni bara inte kompatibla av naturen.
Tankar på att ogilla människor man aldrig träffat är inte socialt accepterade. Så fort en sådan tanke dyker upp utan motivation så pressar många undan den. Till det undermedvetna.
Som vi inte kan kontrollera. Men som vi ändå gett en instruktion. Eller som gett oss en instruktion. Vem vet?Nu kommer detta låta extremt mycket som att vårt undermedvetna är en typ av demon som bor i oss, men låt det ta rollen som det ett tag.
Sådana här tankar påverkar oss. Inte överjaget, men det medvetna jaget är heller inte kapabelt till att, utan träning, utsända microsignaler. Det är det undermedvetna som gör det. Vårt överjag är, åtminstone i otränat tillstånd, inte heller så perceptivt (jag vet inte om det är ett ord, men innebörden är klar) att det uppfattar microsignaler, som kan vara en bråkdel av en sekund.
Men vårt undermedvetna uppfattar de fientliga signalerna som den där människan inte vet att han eller hon sänder ut. Budskapet är tydligt. Och ditt undermedvetna försöker varna dig.
Nog om det undermedvetna, back to the dream. Tanken jag vill leka med är den om vad egentligen personer i mina drömmar är. Det kan vara ganska viktigt.
Tänk nu, har du någonsin ändrat uppfattning om en person efter att denna varit med i din dröm? Varför? Var det någon han eller hon gjorde eller sa, eller var det en känsla? Var det en situation där personen kanske var ett offer, vilket slog på empatin på högtryck? Eller dog människan? Att vakna gråtande för att någon dött i ens dröm kan påverka en enormt. Visst kommer man vara trevligare mot människan nästa dag?
Måste medge detta, många av människorna jag gillar väldigt mycket har jag haft drömmar om, där de på något sätt påverkat mig så att jag har vaknat på morgonen med högre tankar om dem än kvällen innan. Vilket i sig är ganska udda...
Men vad avgör hur någon är i mina drömmar? Är det hur jag medvetet uppfattar honom/henne, eller är det undermedvetet?
Eller som det formuleras i Inception: Människor i dina drömmar är projektioner av ditt undermedvetna. Let's go with that.
Praktiskt taget har jag alltså inte en åsikt om hur någon ska bete sig i min dröm, (och sedan när är man över huvud taget berättigad en åsikt i en dröm, by the way?)
utan dessa projektioner kommer att bete sig exakt som de skulle bete sig mot mig ifall deras undermedvetna styrde dem. Kom ihåg att vi fortfarande tänker oss att vårat undermedvetna tar in andras undermedvetna signaler och självt sänder ut signaler.
Det var hit jag ville komma. Enligt ovanstående resonemang kommer jag alltså, i din dröm, bete mig så som ditt undermedvetna uppfattar alla mina signaler (nej, resonemanget håller INTE när man drömmer om dem man aldrig mött, men bara följ med strömmen ett tag till).
Och du kan, efter hur jag beter mig, ändra uppfattning om mig.
Hur kan vi då ta detta till något som liknar inception) (Inte filmen, tanken om att plantera något i någons undermedvetna och låta det påverka det medvetna)
I allt tjafs som lett oss till denna mening, har jag försökt komma fram till just detta.
Säg att allt detta är sant. Det innebär dels att jag kommer att känna av vad vissa undermedvetet tänker om mig (kanske även medvetet) genom att memorera hur de beter sig i mina drömmar.
Men också att jag, genom att styra vilka signaler mitt undermedvetna sänder ut, kan få någon att ändra uppfattning om mig på grund av att jag börjar bete mig på ett visst sätt i drömmarna.(och nej, man kan inte kontrollera sitt undermedvetna, det är väl därför det kallas 'undermedvetande', och ja, det är möjligt att personen skulle ändra uppfattning om mig även i vaket tillstånd...)
Detta skulle alltså innebära att mitt undermedvetna skulle ha planterat en ny bild av sig självt (låt oss personifiera, allt är ju så konstigt just nu i alla fall) i ditt undermedvetna, som sänder upp (och plan också, för att röra till det ännu mer) en projektion av mig till ditt medvetna i din dröm där jag beter mig så som mitt undermedvetna signalerat, och denna projektion av ditt undermedvetna alltså speglar mitt undermedvetna som i sin tur indirekt kontrollerar mitt medvetna jag, vilket omvänt innebär att jag på vissa plan kan kontrollera mitt undermedvetna, vilket innebär att jag har planterat en bild av mig, som kanske inte är sann, i ditt undermedvetna, och ditt undermedvetna får ditt medvetna att ändra uppfattning om mig. (Headache?)
Kan man kalla detta en mildare form av inception?
Om det är någon beundransvärd människa som hängt med hela vägen och faktiskt fattat något, så måste jag än en gång påpeka att inget av detta förmodligen är helt och håller möjligt, och att hela det här resonemanget har brister som kan samlas ihop till flera A4, men medge att det är en intressant tanke.
God natt. Var uppmärksam på drömmarna ;)
