Idag var en sådan där dag. En dag då man i hög grad undrar vad som hände med livet...
Vaknade EN HEL KVART (!!) innan väckarklockan, dvs 4.45. Och vad gör jag?? Min första tanke är att jag missat att kolla busstiderna från Sundsvall till Härnösand.
Tro fan att jag, in a complete daze, sätter mig framför datorn och kollar busstider.
Typ den känslan...Hela vägen till Sundsvall sitter jag och lyssnar på Tempel of The Winds (En bok i serien Sword of Truth, Terry Goodkind) och blir så tagen av en speciell del att jag blir tårögd (Ja, TV-serien baserad på boken ÄR töntig. Böckerna är det då verkligen INTE!).
När det efter att par timmar är dags att åka tillbaka till gamla hederliga Härnösand slås jag och min mor av insikten att man inte kan köpa bussbiljett ombord. Ursäkta mig??
Vem kom på den idén? Helt ärligt, det är ju faktiskt jättekonstigt att man inte kan ta bussen om man skulle få lust, utan man måste också planera sin bussresa i förväg OCH köpa busskort (okay, det måste man inte, men...). Och självklart, SJÄLVKLART fattar jag sedan inte ens hur busskortet fungerar och försöker med att bara dra det över kortläsaren medan chauffören (stavas det så??) bara suckar och skakar på huvudet.
Själv känner jag mest i det läget att det inte var jag som bestämde att man inte fick betala kontant på bussen och att det där med läsaren (Eller snarare min totala oförmåga att fatta teknik...) blir NAP- Någon Annans Problem.
In till Sundsvall från sjukhuset kom jag ju iallafall ganska smärtfritt, sedan att jag, när jag skulle köpa en flaska vatten på Ica mittemot busstationen inte fattar att man får sin växel i en automat och står och blinkar som en idiot, well...
Visar sig sedan att mitt alldeles eminenta busskort egentligen bara gäller tätortstrafik. I sundsvall.
En utbildad psykolog borde vid det här laget fått döma min mentala hälsa (Eller kanske helst inte) då jag i halvpanik väser fram ett "Vaddå bara tätortstrafik?! Jag MÅSTE ju hem!!" varpå den ytterst vänliga och tålmodiga busschauffören (en medelålders kvinna. Dagens hjälte för min del. May the spirits be with her) på något sätt som är över min förmåga att förstå lyckades programmera om mitt kort. Så nu har jag ett busskort som jag kan åka på även i Härnösand. Laddat med 120 spänn. Och jag åker aldrig buss?
Eftermiddagen blev också rätt intressant idag.
Vi har ett kemiprov på gång, och man kan nog mest beskriva klassens status som 'lätt pannikslagen'. Många av oss fattar inte ett smack, och min illusion av att fatta kemi har sprungit iväg, inte sett sig för och sprungit framför ett tåg.
Så, i skuggan av detta bestämde sig kemilärare Per (Bless him) för att ha extrakemi med oss efter skoltid. Dvs, en del av oss, jag inberäknad, hade idag kemi mellan 14.00 och ca 16.50.
Traskade sedan hem i sällskap av nyss nämnda lärare, och fick lära mig väldigt, VÄLDIGT mycket om skidvalla.
Och så sitter man här igen. Har ont i hela kroppen, kanske efter joggingtur med vovvarna och orkar verkligen inte fortsätta måla på den beställda bilden vars halva jag postade längst upp. Blir nog en dusch och sedan nördglo på Legend Of The Seeker. Inte för att det är jättebra. Och historien skiljer sig så mycket från boken att det är löjligt. Men Mord'sith Cara (Tabrett Bethell) är bara för häftig. En karaktär jag måste måla när jag får tid.
