Välkommen :)

Nowadays I use this blog to keep track of my Paraguayan exchange year. Por Favor, don't use the pictures without my permission. Gracias

måndag 27 juni 2011

Svärmen av Frank Schätzing

Även känd som 'Den Femte Dagen'

Havets invånare börjar bete sig allt mer underligt.
Valar sänker skepp.
Giftiga krabbor förgiftar dricksvattnet på Long Island.
Nordsjöns kontinentalsockel kollapsar och tusentals människor i Europa dör.
Över hela världen börjar man känna av effekterna av havets uppror och dess invånares våldsamma hämnd mot mänskligheten.

I denna fängslande thriller upptäcker ett forskarteam en främmande, intelligent livsform som använder sig av marina värddjur för att hämnas på mänskligheten för dess missbruk av jordens resurser. Snart uppstår en kamp mellan människorna och djuphavsvarelserna, en strid om vem
som ska kontrollera haven.
På spel står jordens ekologiska stabilitet och inte minst den mänskliga rasens fortlevnad.


Detta är en bok som jag spanat in sedan hösten 2010 och sedan, när sommarlovet 2011 äntligen började, lånade hem och tuggade mig igenom 850 sidor spänningsfylld biologi-evolution-moralkaka- thriller.

Författaren har verkligen tänkt 'outside the box' i denna berättelse, och den ifrågasätter begrepp som intelligens och livsformer.

Ett drag som mycket fascinerade mig var att Schätzing verkligen belyste att en 'främmande livsform' inte nödvändigtvis har mänskliga värderingar eller intelligens, och att människan inte är skapelsens krona.

Dessutom var boken en lektion i diverse vattenfordon, mikrobiologi, kemi och ekologi. Bland annat får vi veta allt vi aldrig ville veta om metanhydrater på havsbotten.

Jag anser mig oftast vara skapligt invigd i biologi/kemi, men tyckte ändå tidvis att jag hade svårt att hänga med i faktan, och de första 200 sidorna var ganska långsamma.
Jag misstänker att denna bok är riktad till en något äldre målgrupp och att jag ligger ganska precis på gränsen.

Språket är ganska avslappnat och trevlig, men ett något störande inslag var att boken bytte tempusform på ett ganska slumpmässigt sätt. Boken är inte indelad i kapitel, utan styckena avgränsas med en rubrik som talar om var nästa stycke äger rum eller vem/vad det handlar om. Det kan vara nog så förtydligande, men mot slutet blir det lite för mycket rubriker, och det känns som att man hade kunnat sluta sig till vem det handlar om även utan rubrikerna.

Översättaren har gjort ett ganska sorgligt jobb, med omkastade ord, grammatiska fel och översättningar som till en början är oförståeliga. Originalspråket är tyska, och jag är inte så bevandrad i språkets grammatik, men jag har läst böcker från pollux hästbokklubb som översatts från tyska på ett begripligare sätt. Kan i och för sig bero på att de är mindre komplicerade...

På det stora hela var boken mer än okej, inte den bästa jag läst, men helt klart läsvärd och tänkvärd. Ger dock rysningar och en lätt rädsla för vattnets varelser...
En scen ur boken som inspirerade mig att måla...