Ett mjukt sorl av röster fyller gymnasiematsalen. Vart man än tittar sitter elever och äter och diskuterar. Då och då höjs ljudnivån likt vågor, sedan sänks den för att åter höjas. En äldre man kommer in genom den bortre dörren och ber om tystnad.
Det tar några minuter innan tystnaden lägger sig, elever tittar fundersamt, undrar vad det nu är frågan om. Fortfarande är det ett lågmält mummel runt om i salen innan mannen börjar tala:
Jo, lite information till er som har lektioner i B- och C-huset. Ni måste ta ingången vid C-huset, då taket på B-huset har lyft...
Exakt så. Det är inte sådant man får höra varje dag. Man skulle kunna säga att det blåser. Eller att det blåser överjävligt mycket. Vi blev attackerade av en flygande flyttlåda på morgonpromenaden, och att cykla till skolan i motvind... ja alltså, det var lite kyligt, so to speak.
Men det finns något fint i blåsten ändå, något lugnande och harmoniskt. Löven som ligger i drivor utmed väggar, buskar, cyklar och bilar. Som man kan kasta upp och se skingras med den starka vinden. Wind of change. Maybe?
Tack och förlåt.
(Om någon är nyfiken så lyfte inte taket rakt av, utan ca en decimeter innan det dunsade ner igen. Om igen. Vi får se om det finns kvar imorgon..)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar