Förvirrad biologisk klocka och tankar om ljudböcker

Det blir alltid såhär när man ställer om tiden. Den biologiska klockan är inte helt med. Resultatet blev att jag vaknade 05.30 och sedan var helt oförmögen att somna om.
Bra, då kan man ju ligga och dra sig jättelänge. Eller?

Nej, att dra sig är en lyx man bara vill utnyttja när man måste upp. Hur mysigt är det att ligga och dra sig när man väl har vaknat ordentligt och ligga där och se sekundvisaren sega sig runt urtavlan?

Men man kan ju samtidigt inte gå ut med hundarna 5.30 när man har lov. Det är sjukt, och dessutom blir dagarna olidligt långa.

Det är också nu jag som mest saknar Rix FM Sundsvall. Rix MorronZoo är ett av morgonens största glädjeämnen, och att lyssna på dem under morgonpromenaden skulle absolut inte störa mig. Som det är just nu lyssnar jag istället på Alexander McCall Smith's "Filosofiska Söndagsklubben" inläst av Rachel Mohlin.

Och på tal om ljudböcker...
Det är otroligt vilken stor roll uppläsaren spelar i hur man uppfattar boken.
Och att det kan vara så stor skillnad på olika uppläsare. De bästa är helt klart Katarina Ewerlöf, Rachel Mohlin, Johan Rabaeus och Thomas Bolme. (Ser nu att en av de 5 mp3-böckerna jag lånade i lördags är inläst av sistnämda)
Men så finns ju de där som man bara suckar åt.

I fredags gav jag David Eddings "Kristallklyftan" en ärlig chans. Konceptet i boken var ganska intressant, och jag hade förmodligen kunnat lyssna på hela.
Om det inte hade varit för att uppläsaren, Håkan Julander, låt som att han antingen hade rökt på ganska ordentligt eller fortfarande var i det stadiet av läsning där man ljudar bokstäverna en åt gången och på så sätt får en helhet.

En annan uppläsare som verkligen har den där störande rösten är Lena Nyman, som läser Guldkompassen. En bok som jag har givit upp hoppet om. Lena Nyman har nämligen en röst som låter onaturlig, sövande och ansträngd. Det blir inte riktigt något flyt i texten.

Ser nu till min förtjusning att Dan Browns senaste bok, "Den förlorade symbolen", läses in av Johan Rabaeus. Hurra! Det är också en bok jag hoppas att biblioteket ska köpa in i Mp3-format, så kan man lättare lyssna på den i mobilen.

Hmm... Långa blogginlägg tycks vara min grej. Om någon läser dem är ju oklart. Men det är ganska kul att skriva ändå.