En bild ganska inspirerad av Terry Goodkinds Tempel of the winds, lite så som jag föreställde mig the Wizards' Keep i Aydindril (Fantastiskt vackert namn på en plats...)
Jo, men visst måste man väl ändå hatälska livets stenväggsmoment.
De gånger då det känns som att man med en enorm hastighet kört rakt in i en massiv vägg och allt avstannar.
Och de finns överallt. I många former.
Jag har såklart ett antal exempel på Stone Wall Moments också...
*Fysik
Fysik är något jag har varit övertygad om att jag faktiskt förstod, en illusion som jag nu har fått släppa med insikten att jag faktiskt inte förstått någonting om krafter whatsoever.
*Jag kan inte måla, Eller åtminstone inte börja på en bild. Jag har alltid megaproblem att börja måla och vad jag än gör tycks det bli helt åt helvete fult. Det är inte roligt. Alls. Bra att jag lyssnar på böcker som är så inspirerande att jag får lust att sätta igång och måla direkt. Again, då blir det dåligt. Knepigt det där.
Liten fundering en sen fredagskväll samt skrivstilsträning...
*Människor:
Alltså, vissa människor tycks vissa dagar utgöra ett stenväggsmoment i sig. De människor som tycks kunna avsluta en konversation på två minuter. Och sällan på ett trevligt sätt. Och ja, jag kan vissa dagar och under vissa omständigheter sälla mig till skaran.
*Väggen du inte kollar på utan bara går rätt in i. Ett stenväggsmoment i bokstavlig mening.
Wizards First Rule: People are stupid. Avskrivet ur boken med samma namn skriven av Terry Goodkind. Mest skrivstilsövning.
*Känslan efter en lång, krävande dag. Den där känslan av total tom apati, när man praktiskt taget kollar rakt igenom allt som kommer i ens väg. Ungefär som att det finns en barriär mellan mitt medvetande och omvärlden
*Slutet på en underbar bok:
Jag fasar redan för när jag lyssnat klart på Sword of Truth, bestående av 11 böcker. Påbörjade den femte, Soul Of the Fire denna tidiga måndagsmorgon, vilket innebär att jag har 7 kvar om man räknar in den. Har också ångest inför tanken på att min favoritkaraktär (Mord'sith Cara) ska dö. Man får väldigt nära relationer till karaktärer i böcker när man läser/lyssnar på dem jämt och ständigt. Och de är inte cyniska. Iallafall inte så jättecyniska...
* Människor som använder ord som de inte förstår bara för att de låter flashigt, eller snarare "tystnaden som uppstår då någon missanvänder ett avancerat ord"
Tack, förlåt och God Morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar